Vad är en koloskopi egentligen?

Kolorektalcancer är den näst vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall i USA för män och kvinnor tillsammans, enligt American Cancer Society.

Men till skillnad från bröst-, prostata- och lungcancer är tjocktarmscancer en av de cancerformer som kan förebyggas mest om avvikelser i tjocktarmen upptäcks tidigt med hjälp av korrekt screening.

”När det gäller tjocktarmscancer är skillnaden att vi kan upptäcka polyper – små knölar i tjocktarmen som förvandlas till cancer”, säger Carol Burke, MD, gastroenterolog vid Cleveland Clinic i Ohio.

”Om du gör en koloskopi och får bort polyperna minskar sannolikheten för att du ska utveckla kolorektalcancer avsevärt.”

Och även om andra tester kan hjälpa till att upptäcka tjocktarmscancer genom att leta efter blod i avföringen, onormalt DNA i avföringen eller avvikelser som upptäcks på röntgenstrålar, ger en koloskopi den mest heltäckande bilden av tjocktarmen och har därför större sannolikhet än andra tester att upptäcka polyper och lesioner.

”När dessa tester är onormala måste de också följas upp med en koloskopi”, säger David Greenwald, MD, chef för klinisk gastroenterologi och endoskopi vid Mount Sinai Hospital i New York City. ”Under koloskopin kan avvikelsen avlägsnas. Så koloskopi är viktigt som en del av screeningprocessen även om det första screeningtestet inte är en koloskopi.”

När man ska få en koloskopi

Den amerikanska arbetsgruppen för förebyggande tjänster rekommenderar att de flesta vuxna får en första koloskopi vid 50 års ålder och sedan vart tionde år fram till 75 års ålder. Afroamerikaner rekommenderas att börja få koloskopi vid 45 års ålder.

RELATERAT: 3 cancerundersökningar som alla vuxna bör få

Keith Arian, 64 år, från Shaker Heights, Ohio, bokade tid för sin första koloskopi på sin 50-årsdag 2001.

”Jag var frisk och hade ingen familjehistoria av tjocktarmscancer”, säger han. ”Så det var en stor överraskning när de hittade en polyp under ingreppet.”

Polypen togs bort, och under de följande tio åren hade Arian flera fler koloskopier utan ytterligare polyper. År 2012 sa hans läkare till honom att han kunde vänta fem år innan han fick en ny koloskopi.

Men 2015 började Arian märka blod i sin avföring. ”Jag såg det i ungefär en månad”, minns han. ”Det dök upp och försvann sedan. Till slut gick jag till läkaren och de upptäckte att jag hade en tumör i ändtarmen.”

Han genomgick kemoterapi och strålning för att krympa tumören och opererades sedan för att ta bort den. I dag är han cancerfri.

”Mitt liv har bokstavligen räddats av koloskopier”, säger Arian. När någon fyller 50 år säger jag nu: ”Grattis på födelsedagen. Har du fått din koloskopi än?”

Är förberedelserna verkligen så dåliga?

De förberedelser som krävs före en koloskopi – att bara dricka klara vätskor dagen före testet och svälja en stor mängd laxermedel för att rensa tjocktarmen – är inte roligt.

Men dr Greenwald säger att det ”i allmänhet inte är så illa som folk förväntar sig”. Förberedelsen sker vanligtvis med mindre volymer vätska än vad som användes tidigare – så vanligtvis en halv gallon i stället för en hel gallon – och detta delas vanligtvis upp i två doser med många timmars mellanrum.”

Arian kan intyga att förändringen har skett till det bättre. ”Förberedelserna har blivit mycket bättre under de 14 år som jag har haft dessa”, säger han. ”Smaken är mycket bättre. Det är inte längre otroligt salt och äckligt eller svårt att äta upp. Det smakar mer som vatten.”

Liz Hum, 37, från Salt Lake City, håller med. Hum genomgick en koloskopi i början av trettiotalet på grund av oförklarliga magsmärtor.

”Jag var lite orolig för förberedelserna eftersom min moster hade berättat att hon hade haft en dålig erfarenhet”, säger Hum. ”Det var svårt att få ner vätskan, men det var inte illa. Till och med diarrédelen var inte så illa som jag förväntade mig.”

Gör en koloskopi ont?

Greenwald säger att den vanligaste missuppfattningen om koloskopi är att det kommer att göra ont.

”Sanningen är att de flesta koloskopier i USA görs med sedering”, säger han. ”Förfarandet är smärtfritt” och de flesta patienter är inte ens medvetna om att det har ägt rum.

Så var fallet för Hum. ”Jag var nervös i förväg”, säger hon. ”Men allt jag minns var att sköterskan gnuggade min axel i en sekund, och nästa sak jag visste var att jag var vaken och att det var över. Det var en av de bästa tupplurar jag någonsin tagit.”

En koloskopi tar vanligtvis 30 till 60 minuter att genomföra, enligt Cancer.net, webbplatsen för American Society of Clinical Oncology.

Först förs koloskopet in i tjocktarmen, sedan blåser man ofta in luft för att blåsa upp tjocktarmen, vilket gör det lättare för läkaren att se de inre ytorna. Om onormala utväxter ses kan läkaren använda verktyg i koloskopet för att ta bort dem eller ta vävnadsprover för att undersöka dem senare i labbet.

Efter en koloskopi kan du känna ett visst obehag (gasvärk) av att luft har förts in i din tjocktarm. Att gå eller röra på sig kan hjälpa till att lindra det.

Få dina resultat

För det mesta kan läkaren ge dig dina resultat direkt efter ingreppet.

Och även om en del människor oroar sig för att cancer ska hittas under en koloskopi: ”De goda nyheterna här är att koloskopi generellt sett upptäcker polyper innan de förvandlas till cancer, och genom att avlägsna dessa polyper kan man förebygga cancer”, säger Greenwald.

Dr. Burke påpekar att du bör få en kopia av den skriftliga rapporten och bilderna, samt ett uppföljningsbrev som meddelar dig när ditt nästa möte bör äga rum.

”Om din undersökning är normal och du inte har några riskfaktorer, som en personlig eller familjehistoria av cancer eller polyper, så bör din nästa undersökning äga rum om 10 år. Om du har riskfaktorer kan din nästa undersökning vara om 1-5 år”, säger Burke.

Rekonvalescens

Burke säger att de flesta människor är helt tillbaka i sitt tillstånd före ingreppet inom 30 minuter efter avslutat ingrepp och kan återgå till sina vanliga aktiviteter nästa dag.

Men eftersom effekterna av den sedering som används vid koloskopi kan dröja kvar i flera timmar bör en person inte köra bil på minst 12 timmar efter ingreppet. Många behandlare kräver att deras patienter har en ledsagare även för att ta kollektivtrafik efter en koloskopi.

Om du tar blodförtunnande läkemedel och har fått en eller flera stora polyper bortopererade, kan du bli tillsagd att sluta ta medicinen under flera dagar för att minska risken för blödning.

Komplikationer

Även om komplikationer under eller efter koloskopi är sällsynta kan de förekomma och kan omfatta följande:

• Reactions to the sedative given
• Bleeding from taking a tissue sample or removing a polyp
• A tear in the colon or rectum wall
• Abdominal pain

If you experience any of the following signs and symptoms after having a colonoscopy, call your doctor immediately:

• Extreme abdominal pain
• Fever
• Bloody stool or bleeding from the rectum
• Dizziness
• Weakness