Vad är monoklonala antikroppar och kan de behandla COVID-19?
Monoklonala antikroppar har förändrat vårt sätt att behandla många sjukdomar. De är en lovande behandling för COVID-19, och IAVI har åtagit sig att utveckla SARS-CoV-2-antikroppar som kommer att vara globalt tillgängliga.
Originalartikel publicerad av Wellcome den 5 oktober 2020
1. VAD ÄR MONOKLONALA ANTIKROSSER?
Monoklonala antikroppar är en klass av läkemedel som har förändrat vårt sätt att förebygga och behandla sjukdomar, från cancer och sjukdomar i immunsystemet till virusinfektioner hos barn.
De är inte kemiska föreningar, som de flesta läkemedel är. De är baserade på naturliga antikroppar – som är proteiner som kroppen producerar för att försvara sig mot sjukdomar – men skapas i laboratoriet och massproduceras i fabriker. Det är därför de ibland kallas ”designerantikroppar” – de är skräddarsydda för den sjukdom de behandlar.
Den första monoklonala antikroppsprodukten fick licens för mer än 30 år sedan. Sedan dess har miljontals människor haft nytta av mer än 100 sådana behandlingar. Omkring 50 av dessa har släppts ut på marknaden enbart under de senaste sex åren.
Detta är ett av de snabbast växande områdena inom biomedicinsk forskning och ett allt viktigare segment av läkemedelsmarknaden – förra året var sju av de tio mest sålda läkemedlen monoklonala antikroppar.
2. HUR FUNGERAR DE?
Antikroppar är proteiner som produceras av vårt immunförsvar och är ett av de viktigaste sätten för kroppen att försvara sig mot sjukdomar.
De fungerar genom att binda sig till sina specifika måltavlor – till exempel virus, bakterier eller cancerceller – och göra dem oskadliga. De blockerar målets verkan eller markerar det som främmande så att andra delar av vårt immunförsvar kan rensa bort ”inkräktarna”.
Monoklonala antikroppar fungerar också på samma sätt.
De binder till sitt specifika mål utan att skada något annat i sin väg. Detta mål är inte alltid en ”främmande inkräktare”, som ett virus. Antikroppar kan utformas så att de binder sig till olika molekyler i kroppen, till exempel för att stänga av immunförsvaret när det överreagerar; detta fenomen, som också inträffar hos vissa Covid-19-patienter, kallas för en ”cytokinstorm”.
På grund av deras många användningsområden har monoklonala antikroppar använts på ett säkert och effektivt sätt för att behandla ett växande antal sjukdomar, varav vissa tidigare var svåra att behandla.
Monoklonala antikroppar fungerar genom att binda sig till sina specifika måltavlor – till exempel virus, bakterier eller cancerceller – och göra dem ofarliga.
3. HUR ÄR DE TILLVERKADE?
Det är komplicerat och dyrt att tillverka monoklonala antikroppar.
Först extraherar forskarna de relevanta antikropparna från människoblod. Sedan replikerar de dem och tillverkar dem i stora mängder.
De flesta monoklonala antikroppar tillverkas i ovarieceller från kinesisk hamster som vanligtvis odlas i stora bioreaktorer i cirka 10 till 15 dagar. De resulterande antikropparna renas sedan och förpackas så att de lätt kan administreras.
Hela denna process tar lång tid och använder kostsamma material. Vissa uppskattar att kostnaden för att producera ett gram marknadsförda monoklonala antikroppar är mellan 95 och 200 dollar; detta inkluderar inte kostnaderna för forskning och utveckling eller förpackning, leverans och administrering av läkemedlet. Kostnaderna är ännu högre för nystartade företag.
Företagen letar efter sätt att minska produktionskostnaderna, till exempel genom ny teknik och användning av alternativ till hamsterceller (t.ex. alger, jäst och växter) som skulle förändra sättet att tillverka dessa läkemedel.
4. VILKA Sjukdomar används de för?
Majoriteten av de monoklonala antikroppar som finns på marknaden är avsedda för icke smittsamma sjukdomar, t.ex. autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit och cancer.
Under de senaste decennierna har cancerimmunoterapier räddat livet på miljontals människor runt om i världen. Monoklonala antikroppar har förändrat vårt sätt att behandla flera cancerformer, bland annat bröstcancer, för vilken läkemedlet Herceptin har varit en avgörande förändring.
Utav mer än 100 licensierade monoklonala antikroppar är det bara sju som är avsedda för att behandla och förebygga infektionssjukdomar – även om många fler är under utveckling, bland annat kandidater för SARS-CoV-2, viruset som orsakar Covid-19.
Monoklonala antikroppar skulle kunna få en enorm inverkan på vårt sätt att behandla och förebygga infektionssjukdomar. Och det finns redan lovande tecken.
Två experimentella antikroppsterapier mot ebola används med stor effekt som en del av ett program för akut tillgång i Demokratiska republiken Kongo.
Och flera antikroppar som kan verka mot olika stammar av hiv är också under utveckling.
5. Kan monoklonala antikroppar behandla Covid-19?
Under de senaste 30 åren har monoklonala antikroppar förändrat vårt sätt att behandla olika sjukdomar – de har visat sig vara effektivare, bättre tolererade och lättare att leverera än andra behandlingar.
Forskare är optimistiska om att monoklonala antikroppar skulle kunna hjälpa till att förebygga och behandla tidiga infektioner av Covid-19 också.
Några av de fördelar de erbjuder är:
- De kan specifikt rikta in sig på SARS-CoV-2-viruset eftersom de har sitt ursprung i blodet hos personer som har återhämtat sig från Covid-19. Detta skulle potentiellt göra dem mer effektiva än andra läkemedel.
- De kan snabbt isoleras och tillverkas – sedan pandemin startade är mer än 70 monoklonala antikroppsprodukter för Covid-19 nu under utveckling.
- De kan ge ett snabbt skydd mot infektion – när de väl har administrerats går monoklonala antikroppar direkt in i blodomloppet och ger ett omedelbart skydd i några veckor eller månader. Vacciner tar några veckor innan de får effekt, men ger vanligtvis ett långvarigt skydd. Därför är forskarna optimistiska om att monoklonala antikroppar skulle kunna komplettera vacciner för att bidra till att begränsa pandemin.
- De har potential att behandla smittade patienter eller förebygga infektion hos alla individer, inklusive äldre och små barn samt personer med nedsatt immunförsvar – en del av dem kan inte få vaccin eller för vilka vacciner inte alltid fungerar lika bra.
6. HUR MÅNGA MONOKLONALA ANTIBODER FÖR COVID-19 ÄR I UTVECKLING?
Sedan pandemins början har forskarna snabbt utvärderat befintliga läkemedel och utvecklat nya behandlingar – bland annat monoklonala antikroppar – för att behandla Covid-19-patienter.
Flera monoklonala antikroppar som är licensierade eller under utveckling för andra sjukdomar är i kliniska prövningar för att se om de har en effekt på Covid-19-patienter. En av dessa är adalimumab, som används för att behandla artrit och Crohns sjukdom. Universitetet i Oxford inledde nyligen en prövning för att undersöka dess potential att behandla personer på vårdhem, finansierad av COVID-19 Therapeutics Accelerator.
Forskare har också snabbt identifierat monoklonala antikroppar som specifikt riktar sig mot SARS-CoV-2. Mer än 70 sådana produkter är redan under utveckling.
Läkemedelsföretaget Lilly inledde i samarbete med AbCellera den första studien på människor av en potentiell Covid-19-antikroppsbehandling i maj-juni i år. Andra kliniska säkerhetsstudier följde, bland annat av AstraZeneca, Celltrion och Regeneron.
7. NÄR KOMMER COVID-19 MONOKLONALA ANTIBODER ATT ÄR TILLGÄNGLIGA OCH VEM KOMMER ATT FÅ DEM?
Förskningshastigheten på forskningen om Covid-19-behandlingar har varit oöverträffad.
En av fördelarna med monoklonala antikroppar är att kliniska prövningar kan ske ännu snabbare; eftersom dessa är baserade på naturliga antikroppar, inte kemiska föreningar, tar säkerhetsstudier kortare tid.
Om mindre än fyra månader sedan de inledde sina kliniska prövningar av Covid-19-antikroppsprodukter publicerade Lilly och Regeneron tidiga resultat som visade uppmuntrande tecken. Resultat från andra kliniska studier väntas senare i höst.
Att veta om någon av dessa antikroppsbehandlingar är säkra och effektiva för att behandla eller förebygga Covid-19 är bara det första steget.
Att göra dem tillgängliga för patienterna kommer att bero på många andra saker, till exempel tillverkningskapaciteten – hur snabbt stora mängder av den effektiva behandlingen kan tillverkas. Det kommer också att bero på priset – vem kommer att ha råd att köpa dem.
ACT-Acceleratorn är ett banbrytande samarbete som skapats för just detta ändamål – för att se till att alla Covid-19-behandlingar, -vacciner och -tester kommer att vara tillgängliga för dem som behöver dem mest, över hela världen, inte bara i de länder som har råd att betala de högsta kostnaderna.
8. Är monoklonala antikroppar dyra?
Monoklonala antikroppar är mer komplexa och dyra att framställa än andra typer av läkemedel. Detta gör dem till några av de dyraste läkemedlen i världen, oöverkomliga för större delen av världens befolkning.
Medianpriset för behandlingar med monoklonala antikroppar i USA varierar mellan 15 000 och 200 000 dollar per år. Även om läkemedelspriserna varierar mycket i världen fokuserar de företag som marknadsför många av dessa behandlingar främst på höginkomstländer, där priserna är högst.
Som ett resultat av detta säljs nästan 80 procent av de monoklonala antikropparna i USA, Kanada och Europa. Det kan förändras.
Biosimilariska produkter är ett sätt att minska produktionskostnaderna och göra dessa innovativa behandlingar billigare. När den ursprungliga monoklonala antikroppsprodukten inte längre är patenterad kan företagen skapa liknande, men billigare produkter. Ett exempel är Canmab – en biosimilar version av bröstcancerläkemedlet Herceptin – som säljs för 100-200 dollar per dos i Indien. Detta är betydligt mindre än priset på 1 800 dollar per dos i USA.
Ett annat sätt för företagen att göra monoklonala antikroppar billigare är att införa andra märken som endast får säljas i låg- och medelinkomstländer. Ett exempel är Herclon, ett annat varumärke som Herceptin säljs som.
Höginkomstländer är den viktigaste marknaden för monoklonala antikroppar.
9. ÄR DE TILLGÄNGLIGA VARJEHETEN?
Antikroppsbehandlingar är inte allmänt tillgängliga, särskilt inte i låg- och medelinkomstländer. Trots att 85 procent av världens befolkning bor i dessa länder står de för mindre än 20 procent av den globala försäljningen av monoklonala antikroppar.
Varje få licensierade monoklonala antikroppar är ens registrerade i låg- och medelinkomstländer.
Det gäller till och med för vissa infektionssjukdomar som drabbar utvecklingsländerna mer än resten av världen. Till exempel sker 99 procent av de dödsfall som orsakas av respiratoriskt syncytialvirus i låg- och medelinkomstländer. Men 99 procent av försäljningen av Synagis, ett antikroppsbaserat förebyggande medel, sker i USA och Europa.
Och de få monoklonala antikroppar som är registrerade i låg- och medelinkomstländer är ofta otillgängliga via det offentliga hälsovårdssystemet, och därmed oöverkomliga för de flesta människor.
Indien är ett av de få medelinkomstländer som utmärker sig, främst på grund av sin lokala tillverkningskapacitet – landet har mer än 100 företag som tillverkar biosimilarprodukter. Ändå har människor i Indien bara tillgång till en bråkdel av antikroppsprodukterna från den amerikanska marknaden.
Varje få monoklonala antikroppar är registrerade i låg- och medelinkomstländer.
10. VAD VILL DET KRÄVA FÖR ATT GÖRA MONOKLONALA ANTIKROSSER MER TILLGÄNGLIGA OCH PRISVÄRDIGA?
Miljoner människor runt om i världen skulle kunna dra nytta av befintliga behandlingar med monoklonala antikroppar och de som är under utveckling – inklusive de för Covid-19, som skulle kunna bidra till att få stopp på pandemin.
Dessa innovativa produkter är i dagsläget inte tillgängliga för större delen av världens befolkning. Detta skulle kunna förändras om regeringar, den biofarmaceutiska industrin, globala hälsoorganisationer och finansiärer samarbetar.
Till exempel på vad de skulle kunna göra för att göra monoklonala antikroppar mer tillgängliga i hela världen kan nämnas:
- sprida budskapet om hur värdefulla antikroppsterapier kan vara för att behandla en rad olika sjukdomar, och förespråka ökad tillgång
- göra det lättare att registrera antikroppsterapier i låg- och medelinkomstländer
- utforma riktlinjer för monoklonala antikroppar för att se till att dessa produkter utformas med lokalbefolkningens behov i åtanke.
För att göra monoklonala antikroppar mer prisvärda bör de:
- investera i innovativ teknik som kan sänka produktionskostnaderna
- skapa nya affärsmodeller som möjliggör olika marknadsstrategier i låg-, medel- och höginkomstländer
- etablera samarbeten mellan offentliga, privata och filantropiska organisationer för att fokusera på utvecklingsländernas behov.
ORIGINALARTIKEL
Denna artikel är återpublicerad från Wellcome. Läs artikeln här.