Vad du behöver veta om handel med mänskliga organ

Det finns en urban legend. Du går på middag med en snygg främling, går tillbaka till deras eller ditt hotellrum, tar en drink och svimmar. Nästa sak du vet är att du ligger i badkaret, naken, täckt av is, med en dåligt sydd sida och en telefon i närheten med en lapp bifogad: Sök akut sjukvård omedelbart. Enligt den medicinska antropologen Nancy Scherper-Hughes är sanningen en annan, men den är lika dyster och makaber och säger oss något om tillståndet i dagens globala angelägenheter.

Scherper-Hughes är professor i medicinsk antropologi vid University of California Berkeley och medgrundare och chef för Organs Watch, ett projekt för medicinska mänskliga rättigheter. Hon är också rådgivare till Världshälsoorganisationen (WHO) i frågor som rör globala transplantationer och har arbetat med problemet med handel med mänskliga organ och vävnader i ett helt decennium. Ja, den illegala organhandeln är verklig, och den kan förekomma på ett sjukhus nära dig. Det handlar om en travesti av rättvisan, en diskussion om global jämlikhet och den medicinska vetenskapens mörka, hemlighetsfulla baksida, som få av oss har vågat titta närmare på. I dag är Scherper-Hughes chef för Organ’s Watch, en ideell organisation som håller koll på den globala organhandeln. Hon är också ordförande för Berkeleys doktorandprogram i medicinsk antropologi.

Sanningen är att organhandel är en realitet i många delar av världen. Dokumenterade fall har dykt upp i Indonesien, Kina, Indien, Sydafrika, Brasilien och många andra länder. Orsaken? Efterfrågan på organtransplantationer, särskilt njurtransplantationer, är helt enkelt så stor. 123 000 män, kvinnor och barn står just nu på listan över organdonatorer. I genomsnitt 25 kommer att dö varje dag. Som ett resultat av detta finns det en enorm skräck för att hitta organ, lagliga eller ej.

11 000 mänskliga organ erhölls på den svarta marknaden under 2010, enligt WHO. Den organisationen uppger att ett organ säljs varje timme, varje dag, varje dag året runt. Scheper-Hughes kallar efterfrågan på mänskliga kroppsdelar – organ och vävnader – för ”omättlig”. Enligt henne är det lättare att handla med mänskliga kroppsdelar när de väl har avhumaniserats genom organ- och vävnadsuttagningen.

Denna höga efterfrågan på njurtransplantationer har skapat en deprimerande men alltför välkänd dynamik: ett spår av organuttag som flyter från fattiga till rika i Förenta staterna, och från det globala syd till det globala nord. Världens fattigaste slumområden levererar till exempel njurar till donatorer i USA, Europa, Storbritannien, Israel och Kanada. FN undersöker till och med rapporter om att ISIS, den rikaste terroristgruppen någonsin, kanske säljer sina offers organ. FN:s särskilda sändebud Nickolay Mladenov sade att frågan utreds. Samtidigt säger Scherper-Hughes att organhandel i krigstid, särskilt i smutsiga krig eller krig med odisciplinerade arméer, inte är ovanligt.

Hennes liv liknar en hemlig agents liv. Antropologen har utgett sig för att vara läkare i länder över hela världen för att undersöka organhandel. Hon säger att några av USA:s främsta medicinska inrättningar har ertappats med olagligt handlade organ. Scherper-Hughes har spårat organ till sjukhus och vårdcentraler i bland annat New York, Los Angeles och Philadelphia. Vid ett tillfälle befann hon sig tvärs över bordet från en grupp organtransplantationskirurger på ett toppsjukhus i Philadelphia. 60-åringen visade dessa läkare en sextio sidor lång rapport med intervjuer från ett labyrintiskt spår av köpare, säljare och mellanhänder som sträckte sig över hela världen och som visade varifrån de njurar som dessa läkare implanterade kom. WHO uppskattar att en femtedel av alla transplanterade njurar, eller 70 000 av dem, är föremål för handel varje år.

Organiserade brottssyndikat arbetar bakom kulisserna. Deras metoder är varierande. Ibland lurar de personen att ge upp organet. Det finns till exempel fall där den så kallade patienten behandlas för en sjukdom som de inte har, och smugglarna gör sig av med organet. Eller så tvingar de personen att ge det. Men ofta är det en kontant utbetalning som lockar ut människor. Det finns fall där personen bestämmer sig för att sälja sitt organ, till exempel en njure eller en del av levern, men blir lurad och slutar med en mycket lägre summa än vad som utlovats i förväg.

Därifrån går njuren, eller vad det nu är, till organförmedlare som kan få 150 000 dollar per transplantation eller mer. 200 000 dollar är inte ovanligt. Under tiden får donatorn vanligtvis bara omkring 5 000 dollar. Dessa mäklare korsar internationella gränser för att hitta ”mäklarvänliga” sjukhus i USA och andra utvecklade länder. Två kirurger i rummet med Scherper-Hughes i Philadelphia var inblandade. Mötet slutade illa. Den medicinska antropologen kastades ut. Den uppföljande interna utredningen gav inget resultat. Scherper-Hughes tror att många läkare antingen är inblandade, ignorerar var organet kommer ifrån, ställer inga frågor eller förnekar det. Låt oss titta på några dokumenterade fall av organhandel.

Kinesiska sjukhus är särskilt oroväckande. I Kina avslöjades 2006 ett sjukhus som drivs av det statliga kommunistpartiet för handel med organ från samvetsfångar, det vill säga tvångsomhändertagande av organ. Varje år säljs 10 000 transplanterbara organ från Kina, en marknad värd 1 miljard dollar, trots att få donatorer finns med på de officiella listorna. Detta har blivit föremål för en dokumentärfilm: ”Human Harvest: China’s Organ Trafficking”. Internationella utredare som David Matas och David Kilgour hänvisar till bevis för att tiotusentals människor har dödats i Kina av kinesiska tjänstemän för att stödja olaglig organhandel. Det kinesiska kommunistpartiet har förnekat alla anklagelser om transplantationsverksamhet och hävdar att det varken finns transplantationscentra eller eller ett program för organskörd.

Al Jazeera hjälpte i februari i år till att bryta upp en människohandelsring med tre personer i Indonesien. Här hade bybor i västra Java, omkring 30 personer, sålt sina njurar för 5 000 dollar styck. Andra berättelser omfattar ett barn i Kina som fick sina ögon utskurna, möjligen för hornhinnorna, en afrikansk flicka som kidnappades och räddades i Storbritannien innan hennes organ kunde tas ut, och i Amerika det svindlande fallet Kendrick Johnson. Hans död ansågs vara en märklig olycka i skolans gymnastiksal – de sa att pojken kvävdes i en ihoprullad gymnastikmatta. De anhöriga förblev dock skeptiska. Efter en utdragen kamp fick hans föräldrar till slut ett domstolsbeslut. De lät gräva upp kroppen och låta den obduceras oberoende av varandra. Under obduktionen upptäckte rättsläkaren något skrämmande. Tonåringen från Georgia visade sig ha fått alla sina organ borttagna och ersatta med tidningspapper.

Och även om organdonation är reglerat i USA finns det sätt att kringgå systemet genom illegal handel. Korrupta begravningsbyråchefer förfalskar dödsattester och samtyckesblanketter innan de mänskliga kvarlevorna tas om hand. I utvecklingsländerna kidnappas människor och används för sina organ. Barn som säljs till sexuellt slaveri får ibland sina organ sålda. Och det finns människor i slumområden som ger upp sina vävnader, en bit av sin lever eller sin njure, bara för att få tag på några hundra amerikanska dollar.

Som Asien verkligen är ett oroväckande område har Scheper-Hughes sett annonser med förfrågningar om organ i tidningar i Brasilien, Moldavien och delar av Afrika. Hon har också bevittnat mellanhänder som letar efter donatorer på gatorna i vissa länder och som håller i en bunt med 100-dollarsedlar. I en annons i Kina stod det i en annons att en njure skulle ge 4 000 dollar och en ny iPad. Den illegala njurhandeln i Pakistan, som drivs av fattigdomen, ger ett pris på 1 000 dollar. Organtransplantationsturism är ett växande område, och här tillhandahålls ofta organ på den svarta marknaden.

FN:s HUB (Global Initiative to Fight Human Trafficking) har listat organhandeln som en av sina främsta prioriteringar. En dag kommer 3D-utskrivna organ med hjälp av stamceller att göra donation överflödig. Men handeln med mänskliga organ kommer att fortsätta att vara ett allvarligt, globalt problem så länge som den globala ojämlikheten förblir oförändrad, desperata människor i välstånd och de lika desperata ekonomiskt trängda – stränga regleringar eller inte – tror att det finns enorma vinster att göra. Den urbana legenden är skrämmande, om inte lite melodramatisk. Verkligheten är dock, som så ofta, på något sätt ännu mer skrämmande.

För att få veta mer om olaglig organhandel i Kina klicka här: