Vad man kan göra medan man väntar på Gud

Torsdag 31 augusti 2017

Mitt femåriga barnbarn frågade mig hur lång tid det skulle ta innan familjen flyttade in i sitt nya hus. Eftersom sex veckor är svårt för en femåring att förstå tog jag henne till en väggkalender och visade henne hur lång tid det var kvar till flyttdagen. Nu kan hon varje dag, när hon markerar bort kalenderrutor en efter en, se hur lång tid det dröjer innan väntan är över.

Jag känner ingen som tycker om att vänta. Gör du det? (Jag trodde inte det). Att vänta är hårt arbete och kan ibland till och med sätta vår tro på prov. Det är särskilt svårt när det inte finns några garantier för att vår väntan någonsin kommer att upphöra i det här livet. Önskemål som vi längtar efter, böner som vi har bett och nyheter som vi väntar på att få höra kan fresta oss att bli otåliga, missmodiga, oroliga och till och med undra om Gud bryr sig.

10 saker att göra medan du väntar på Gud

Kanske är det därför som Bibeln talar så mycket om att vänta. Gud vill att vi ska veta att väntan är långt ifrån en passiv aktivitet där vi inte gör någonting. Faktum är att Skriften lär oss att Gud vill att vi aktivt ska delta i det arbete som han vill utföra. Genom att vänta strategiskt kan vi odla god frukt i våra liv, till exempel tålamod, uthållighet och uthållighet. Det drar oss också närmare vår Frälsare och pekar ut evangeliet för dem som tittar på oss.

För det ändamålet är här 10 saker att göra medan du väntar.

Tro att den Gud som räddade dig hör dina rop (Mika 7:7).

Har du någonsin känt dig som om dina böner studsar i taket? Kanske har du, som jag, i åratal bett om en angelägenhet, men Gud har verkat tyst. Det var där Gud visade sin kärlek och barmhärtighet mot oss när vi fortfarande var hans fiender.

Den som inte skonade sin egen son utan gav honom för oss alla, hur skulle han då inte också med honom ge oss allt i nåd? (Romarbrevet 8:32)

Med andra ord är korset vår garanti för att Gud är för oss och är fast besluten att ge oss allt vi skulle be om om vi visste allt han visste. Vi kan vara nöjda med det och vänta tålmodigt på hans svar.

Var med förväntan, men var beredd på oväntade svar (Psalm 5:3).

Och även om Gud har varit trogen att besvara många av mina böner, har det ofta varit på helt andra sätt än vad jag skulle ha förväntat mig! Gud vet att det enda sättet att göra det som han och jag båda önskar ibland kommer att innebära olika grader av obehag i mitt liv.

Att växa i ödmjukhet innebär att stolthet måste avskaffas. Att lära sig att älska som Jesus kräver att vi säger nej till självets ständiga krav på själviska ambitioner, att vilja ha vår egen vilja och att sätta oss själva först. Att växa i tålamod innebär oundvikligen någon form av väntan, vare sig det handlar om en lång kö i affären eller en livslång väntan på att en älskad person ska komma till Kristus. När vi lägger våra önskemål inför honom är det genom tro som vi väntar och ser i väntan på Guds goda verk i oss och andra.

Sätt ditt hopp till hans ord (Psalm 130:5-6).

Vi kan frestas att sätta vårt hopp till saker som kan göra oss besvikna i slutändan. Vi kan hoppas att en läkare kommer att bota oss, en lärare kommer att klara oss, en make/maka kommer att älska oss, vår arbetsgivare kommer att belöna oss eller en vän kommer att hjälpa oss. Men det är först när vi sätter vårt hopp till Kristus som vi kan vänta med förtröstan och veta att vi inte kommer att bli skamfilade.

Det verkar som om Gud låter oss uppleva besvikelser i livet för att lära oss att inget annat verkligen kommer att tillfredsställa eller ge oss en fast grund att stå på. Endast Guds ord är orubbligt. Vi kan vänta på Herren i vetskap om att oavsett hur mörk natten är kommer hans ljus att bryta igenom i våra liv och ge oss riklig glädje genom en mer intim relation med Kristus.

Tro på Herren, inte på ditt eget förstånd (Ordspråksboken 3:5-6).

Varför är det så frestande för oss att förlita oss på vår egen vishet i stället för på den vishet som kommer från vår allvetande Gud? Vad får oss att tro att vi vet bättre än han vad som är bäst för oss? Skriften talar tydligt om hur man kan leva ett liv i överflöd för evigt med Kristus; ändå rättfärdigar vi alltför lätt vår synd, förklarar osmakliga bud för irrelevanta och gör det som är rätt i våra egna ögon. Väntetider avslöjar var vi placerar vår tillit.

Håll dig borta från oro, avstå från ilska, var stilla och välj tålamod (Psalm 37:7-8).

Det är lätt att säga att vi litar på Gud, men våra reaktioner på förseningar, frustrationer och svåra situationer avslöjar var vi faktiskt placerar vårt hopp.

  • Är vi övertygade om att Gud lyssnar?
  • Tror vi att han är god?
  • Accepterar vi att våra omständigheter är suveränt bestämda?
  • Tvivlar vi om att han verkligen bryr sig om oss?

När vi väljer att vänta lugnt och förtröstansfullt hedrar vi inte bara Gud utan uppmuntrar även andra att sätta sitt hopp till honom.

Var stark och ta mod till dig (Psalm 27:13-14; 31:24).

Jag har upptäckt att en av mina största strider under långa väntetider är att kämpa mot rädsla och alla dess kompisar som oro, ångest, frågetecken och bekymmer. En röst i mitt huvud frågar: Tänk om detta händer? Tänk om Gud inte svarar på mina böner? Det är evangeliet som har lärt mig att uthållig styrka och mod aldrig kommer att finnas i mig själv utan i Kristus. Jag får kraft att vara modig när:

  • Jag mediterar på Guds suveräna styre och makt och hans överflödande godhet genom att sända en Frälsare för att befria mig från synden.
  • Jag kommer ihåg att min ”lätta tillfälliga bedrövelse förbereder för oss en evig vikt av härlighet som är ojämförlig” (2 Korintierbrevet 4:17).

Jesus sa: ”Jag kommer aldrig att lämna dig eller överge dig”. Någonsin. Han är Immanuel, Gud med oss. Det är ett löfte som kommer att stödja oss medan vi väntar på bönesvar, men ännu mer när vi väntar på hans triumferande återkomst!

Se det som ett tillfälle att uppleva Guds godhet (Psalm 27:13; Klagovisorna 3:25).

När mitt fokus ligger på mina problem och på vad Gud har gett eller inte gett mig, är jag benägen att gnälla, klaga, vara missnöjd, bitter och självisk. När jag definierar godhet genom det som ger mig mest komfort, lycka och tillfredsställelse i detta liv, så kommer allt som hotar dessa saker att fresta mig att ifrågasätta Guds kärlek och godhet.

Gud visade sin godhet när Kristus absorberade Guds vrede som vi förtjänade, och gjorde en väg för oss att bli befriade från syndens makt och vår fiende Satan, som försöker stjäla, döda och förstöra vår eviga glädje och frid. För dem som har ögon att se erbjuder tider av väntan oräkneliga möjligheter att bevittna Gud i arbete i och genom oss för vårt eviga bästa och hans ära.

Vänta på Guds löfte i stället för att gå sin egen väg (Apg 1:4).

Skriften erbjuder gott om exempel på heliga som blev trötta på att vänta på Gud och valde att göra saker och ting på sitt eget sätt. Jag har också gett efter för den frestelsen.

Guds godhet är utlovad för dem som tålmodigt väntar på honom! Det spelar ingen roll hur länge. Oavsett hur hopplöst det ser ut för oss. Även när det verkar kosta oss allt. ”Gud kan göra mycket mer än allt vad vi ber om eller tänker, enligt hans kraft som verkar i oss” (Efesierbrevet 3:20). När vi väntar på honom kommer vi aldrig att bli besvikna.

Fortsätt orubbligt i bön och var vaksamma med tacksägelse (Kolosserbrevet 4:2).

En annan frestelse som vi möter när Gud inte tycks besvara våra böner är att sluta be, att sluta förvänta oss att han ska agera, samtidigt som vi ger vika för en anda av cynism, i stället för att tacka Gud för vem han är och för allt han har gjort för oss. Även om Gud kanske inte svarar i vår tid eller på det sätt som vi förväntar oss, kommer han att fullfölja sina goda syften i våra liv när vi väntar på honom och framhärdar i bön.

Tänk på de välsignelser som ännu väntar (Jesaja 30:18).

Så länge vårt hopp är inställt på det här livet och på saker som tillfredsställer vårt kött, kommer vi troligen att känna oss frustrerade, missmodiga och till och med hopplösa. Jesus Kristus kom för att erbjuda oss evig glädje och frihet från synden, och även om vi har blivit befriade från syndens makt så är syndens närvaro fortfarande verksam i och omkring oss. Tack och lov försäkrar evangeliet oss, som troende, om att Gud är för oss och att han gör allting tillsammans till det goda för dem som är kallade enligt hans syfte (Romarbrevet 8:28).

Under långa (eller till och med korta) perioder av väntan kommer våra hjärtan att uppmuntras genom att komma ihåg att det bästa ännu inte har kommit! En dag kommer synden att upphöra! Vi kommer att vara fria från självens krav och frestelser och uppleva evig glädje. Så,

Sätt ditt sinne på saker som är ovanför, inte på saker som är på jorden. För ni har dött och ert liv är gömt med Kristus i Gud. När Kristus, som är ert liv, visar sig, då skall också ni visa er med honom i härlighet.” (Kolosserbrevet 3:2-4)

Du kommer inte att skämmas

Susannah Spurgeon, hustru till Charles Spurgeon, rådde sitt eget hjärta med dessa ord:

Herren har beströdt sidorna i Guds ord med löften om välsignelse för dem som väntar på honom. Och kom ihåg att hans minsta ord står fast och säkert; det kan aldrig svika dig. Så, min själ, se till att du har ett löfte under dig, för då kommer din väntan att bli vilande och ett fast fotfäste för ditt hopp kommer att ge dig förtröstan på honom som har sagt: ”De skall inte skämmas som väntar på mig”.'”

”Var stilla inför Herren och vänta tålmodigt på honom; de som väntar på Herren ska ärva landet; men på dig, Herre, väntar jag; det är du, Herre min Gud, som ska svara.” Kristus är svaret! Han är din vila och den skatt du söker.

Vänta på Herren.