Vad var översteprästerna?

Fråga: ”Vad var översteprästerna? Översteprästens ämbete var en hög position bland israeliterna. I Gamla testamentet är termerna överstepräst och överstepräst ibland alternativa översättningar av samma hebreiska fras (jämför 2 Krönikeboken 26:20 i NIV och NET). På Jesu tid verkar översteprästens ämbete ha skiljts från översteprästens ämbete. Markus 14:53 räknar upp flera grupper av människor som var inblandade i Jesu arrestering: ”De förde Jesus till översteprästen, och alla översteprästerna, de äldste och laglärarna samlades.” Dessa överstepräster som Markus nämner var högt uppsatta medlemmar av prästerskapet som tjänstgjorde i Sanhedrin. En överstepräst nämns i Apostlagärningarna 19:14: Sceva.
Prädarskapet instiftades av Gud efter att Israels barn lämnat Egypten under utflyttningen. I 4 Mosebok 3:12-13 avskilde Herren hela Levis stam för en särskild tjänst. Från leviterna kom prästerna, och bland prästerna fanns översteprästen och, i Lukas 19:47, ”översteprästerna”.
Oversteprästerna skulle ha varit från Levi stam. Mose, Aron och Mirjam var alla leviter, liksom tusentals andra män och kvinnor. Gud angav att översteprästen måste vara en direkt ättling till Aron. Alla präster var leviter, men alla leviter var inte präster. Endast en del av leviterna tillhörde det aroniska prästerskapet. I 2 Mosebok 29:7-9 står det: ”Ta smörjelseoljan och smörj genom att hälla den på hans huvud. Hämta hans söner och klä dem i tunikor och fäst mössor på dem. Knyt sedan skärp på Aron och hans söner. Prästerskapet är deras genom en varaktig förordning. Därefter skall du ordinera Aron och hans söner.” Endast översteprästen, eller översteprästen, kunde gå in i det allra heligaste en gång om året på försoningsdagen (jom kippur). De andra aroniska prästerna tjänstgjorde i roterande ”kurser” så att de kunde få en tur att tjänstgöra i det heliga rummet och offra offer (se Lukas 1:8-9).
De andra leviterna (som inte härstammade från Aron) tjänstgjorde på andra sätt. De andra Levi-sönerna deltog i arbetet med att bära arken och de olika delarna av tabernaklet. Efter att templet hade byggts deltog leviterna i skötseln av templet. I 4 Mosebok 3 finns information om dem.
Akt 23 visar att prästerskapet inte fungerade på det sätt som beskrivs i Moseböckerna. Sanhedrin, till exempel, var inte ett mosaiskt koncept, och inte heller idén om många ”överstepräster”. Sanhedrin började troligen omkring 70 f.Kr. av Alexander Janneaus, den hasmonéiske kungen av Judéen. Så småningom bestod Sanhedrin av 70 eller 71 äldste och lärda, däribland översteprästen (vanligtvis ordföranden för organet), andra levitiska präster, saddukéer och fariséer. Syftet med Sanhedrin var att fungera som en domstol när det gällde att fatta beslut om lagen.
I Apostlagärningarna 23:2 står Paulus inför rätta. Ananias identifieras som den överstepräst som ansvarar för förhandlingarna. I vers 14 nämns sedan ”översteprästerna och de äldste”. ”Översteprästerna” var förmodligen sadduceer och andra i Sanhedrin. Både NIV och NASB hänvisar till ”överstepräster” i plural. Andra översättningar kallar dem ”ledande präster” (NLT) eller ”prästernas furstar” (Jubilee Bible 2000). Till översteprästerna hörde förmodligen Ananias och andra präster som utövade en viss politisk makt och inflytande.