Vargens beteende och fortplantning

Territorium

Vargflockens revir bestäms av tillgången på föda och tätheten av vargar. Den genomsnittliga storleken på ett vargrevir i Finland är ca 800-1 200 kvadratkilometer, beroende på vilken matematisk metod som används. Vargflocken måste kunna tillgodose alla sina behov av föda, skydd och fortplantning inom sitt revir. Revirets gränser förblir mer eller mindre oförändrade från år till år om inte stora förändringar sker i flockens struktur. Vargar försvarar också sitt revir mot andra vargar som inte ingår i flocken.

På grund av detta beteende kommer individer som inte tillhör flocken inte att leva permanent i reviret.

Förökning

Vargens parningstid är i februari och mars. Dräktighetsperioden är 60 till 63 dagar och valparna föds i mitten av maj. När ungarna är på väg att födas väljer paret en lya, vanligtvis ett enkelt skyddat utrymme, till exempel under de nedre grenarna på en gran. Efter cirka en till tre veckor flyttar de ungarna till en mer permanent lya som ofta ligger nära vatten. Denna lya, som till och med kan vara en riktig grotta grävd i sand, har en mer permanent struktur. Även om vargarna sällan använder en födelsehåla igen kan de återvända till samma andra håla.

En varghona föder vanligtvis tre till sex ungar, men vargen kan få så många som tio ungar i en kull. Ungarna bevakas alltid av en av de äldre vargarna i flocken. Denna så kallade barnvakt kan till exempel vara en unge från föregående års kull. Vargungedödligheten hos vargar är hög och nästan hälften av ungarna kan dö på grund av parasiter, sjukdomar eller näringsbrist. Vargens diet varierar särskilt under försommaren. Den kan bli ett byte för älgar såväl som för mindre djur, såsom harar, gnagare och fåglar. Ungarna måste matas varje dag.

På sensommaren blir flocken betydligt mer rörlig och dess fokus flyttas bort från lyan. När hösten närmar sig och ungarna växer sig större blir jakten lättare och det finns fler storviltdjur, t.ex. älgkalvar, att jaga. Hela flocken deltar i födosökandet och de unga valparna lär sig att jaga.