PMC

Vi finner en smygande känsla av att känslorna håller på att tappa kontrollen i samhället. Dagens nyheter är fulla av rapporter om att civilkurage och säkerhet har upphört att existera, en anstormning av elaka impulser som löper amok. Dessa utbrott av känslomässig inkompetens, desperation och hänsynslöshet är en utbredd ondska som är förhärskande och växer i dag, och deras antal har avslöjat ett kvantumhopp i depression och en svallande våg av aggressivitet.

Alla känslor är i grund och botten impulser till handling, de omedelbara planerna för att hantera livet, som evolutionen har ingjutit i oss. Själva roten till ordet känsla är motere, ett latinskt ord som betyder ”att röra sig”, plus prefixet ”e” för att beteckna ”flytta sig”, vilket tyder på att det finns en tendens att agera i varje känsla. På så sätt är känslor den primära källan till mänsklig energi, strävan och drivkraft, som aktiverar våra innersta känslor och vårt syfte med livet och omvandlar dem till de saker vi tänker och de värderingar vi lever efter.

Emotionell stabilitet har undersökts och erkänts som en personlighetsrepresentation i det mänskliga sinnet. Oavsett om man använder sig av en beskrivning av det naturliga språket som bygger på lexikaliska hypoteser eller av kliniska observationer som är induktiva, saknas det dock teoretiska ramar för emotionell stabilitet som förklarar dess natur och uppbyggnad. Under tiden har kriterievaliditeten hos de befintliga mätningarna av emotionell stabilitet när det gäller att förutsäga beteende ifrågasatts av teoribildare.

Li har utvecklat en konstruktion av emotionell stabilitet som bygger på teorin om självorganisering. Enligt paradigmet för teori om självorganisering definieras emotionell stabilitet som en egenskap som anger om ett komplext emotionellt system automatiskt kan upprätthålla sin jämvikt på ett effektivt sätt eller inte. Det föreslogs att den skulle innehålla två dimensioner – tröskel för känslomässig reaktion och känslomässig återhämtning – utifrån metoden för självorganisering.

Tröskel representerar känslighetsreaktionens känslighet, dvs. huruvida individen lätt upplever kaotiska känslor (t.ex. upprördhet, oro, ångest, panik) eller inte. Ur den evolutionära aspekten är affekt en indikator som lockar intentioner om beteendens anpassningsförmåga. Kaotiska känslor som upprördhet, ångest och panik kan betyda att man inte kan anpassa sig till eller motstå den händelse som väckte den kaotiska känslan. Tröskelvärdet avgör om ett känslomässigt system är lätt att rubbas eller inte. Fyra frågor användes för att mäta tröskeln för känsloreaktioner, t.ex. ”Är du lätt upprörd?” och ”Är du lätt benägen att drabbas av ångest och panik?”

Rekonstruktionstid beskriver om en person snabbt kan återhämta sig från olika negativa känslor. Den tid som krävs för känslomässig återhämtning är relaterad till psykologisk motståndskraft. Emotionell återhämtning från negativa känslor kallas psykologisk motståndskraft och definieras som kännetecknad av ”flexibel anpassning till de förändrade kraven från stressiga upplevelser”. Återhämtningstiden som indikator kan visa det emotionella systemets samarbetsförmåga.

Thorndike och Hagen anser att känslomässig stabilitet hos en person kännetecknas av jämnhet i sinnesstämningar, intentioner, intressen, optimism, munterhet, lugn, känsla av att vara vid god hälsa, frihet från skuldkänslor, oro eller ensamhet, frihet från dagdrömmar, frihet från att framhärda i idéer och sinnesstämningar.

Smithson har betraktat känslomässig stabilitet som ett psykologiskt begrepp med många olika egenskaper och som inte är kognitivt. Han definierar känslomässig stabilitet som ”en process där personligheten kontinuerligt strävar efter en större känsla av känslomässig hälsa både intrapsykiskt och inom personligheten”. Emotionell stabilitet gör det möjligt för personen att utveckla ett integrerat och balanserat sätt att uppfatta livets problem. Denna organisatoriska förmåga och strukturerade uppfattning hjälper en person att utveckla verklighetsorienterat tänkande, bedömnings- och utvärderingsförmåga. Man utvecklar känslor, uppfattningar och attityder som hjälper till att förstå livets realiteter och förhållanden och omständigheter som skapar olyckliga situationer i livet. Sådan förståelse hjälper en att främja hög egostyrka.

Emotionell instabilitet eller omognad pekar på en individs misslyckande med att utveckla den grad av självständighet eller självförtroende som ses hos en normal vuxen, med åtföljande användning av omogna anpassningsmönster och oförmåga att bibehålla jämvikten under påfrestningar, till skillnad från de flesta individer som inte har dessa negativa drag. Känslomässigt störda eller instabila individer har bristande förmåga att hantera problem och är irriterade och behöver ständig hjälp för att klara av vardagliga uppgifter. De visar också sårbarhet och envishet och söker samtidigt sympati. De är inbilska, grälsjuka, infantila, självcentrerade och krävande personer.

I ljuset av betydelsen av känslomässig stabilitet i denna tidsålder av industrialisering, konkurrens, stress och spänningar, och med begreppet känslomässig stabilitet såsom det definieras i den litteratur som citeras ovan i åtanke, har den föreliggande studien genomförts för att utveckla och standardisera en skala för att mäta den känslomässiga stabiliteten.