9. A FBI:s organisationsstruktur och utredningsbehörighet
Organisationsstruktur och budget: FBI är en fältorienterad organisation där nio divisioner och tre kontor vid FBI:s högkvarter (FBIHQ) i Washington, D.C., tillhandahåller programledning och stödtjänster till 56 fältkontor, cirka 400 satellitkontor som kallas resident agencies, fyra specialiserade fältinstallationer och 23 utländska sambandsposter. De utländska sambandskontoren, som vart och ett leds av en Legal Attache eller Legal Liaison Officer, arbetar utomlands med amerikanska och lokala myndigheter i brottsfrågor inom FBI:s jurisdiktion.
FBI har cirka 10 100 specialagenter och 13 700 andra anställda som utför yrkesmässiga, administrativa, tekniska, kontoristiska, hantverksmässiga, handelsmässiga eller underhållsrelaterade uppgifter. Cirka 7 300 anställda är placerade vid FBIHQ, cirka 16 000 är placerade vid fältinstallationer.
FBI:s totala årliga finansiering för all verksamhet, löner och utgifter är cirka 2,2 miljarder dollar.
FBI:s utredningsjurisdiktion: FBI:s utredningsbefogenheter är de bredaste av alla federala brottsbekämpande organ. FBI har därför antagit ett strategiskt tillvägagångssätt som betonar långsiktiga, komplexa utredningar. FBI:s utredningsfilosofi betonar också nära förbindelser och informationsutbyte med andra federala, delstatliga, lokala och internationella brottsbekämpande myndigheter och underrättelseorgan. Ett stort antal av FBI:s utredningar genomförs tillsammans med andra brottsbekämpande organ eller som en del av gemensamma arbetsgrupper.
FBI har delat in sina utredningar i sju program:
- Applicant Matters
- Civil Rights
- Counterterrorism
- Foreign Counterintelligence
- Organized Crime/Drugs
- Violent Crimes and Major Offenders
- Financial Crime
Dessa program representerar FBI:s ansvarsområde som tilldelats enligt lag. Enskilda ärenden inom ett visst program kan få omfattande utredningsuppmärksamhet på grund av sin storlek, potentiella inverkan eller känslighet.
Undersökningar genomförs inom ramen för justitieministerns riktlinjer som gäller utpressningsföretag, allmänna brottsutredningar, täckoperationer, brottsinformationsärenden, extraterritoriella utredningar och frågor som rör inhemsk säkerhet/terrorism. Riktlinjerna ger en centraliserad ledning, vilket möjliggör större enhetlighet och kontroll av nationella och internationella brottsbekämpningsinsatser.
Vissa känsliga utredningsmetoder, t.ex. täckoperationer och elektronisk övervakning, är föremål för särskilda gransknings- och godkännandeförfaranden.