AHA rekommenderar måttlig konsumtion av kolesterol

Ett för högt kolesterolintag kan ha negativa effekter på hjärtat, men det är okej att äta blygsamma mängder kolesterolhaltiga livsmedel inom ramen för en hälsosam kost, enligt ett nytt vetenskapligt råd om kolesterol i kosten och kardiovaskulär risk som utfärdats av American Heart Association (AHA).

”Vi påbörjade skrivandet av denna rekommendation delvis på grund av det faktum att 2015 års kostråd för amerikaner (Dietary Guidelines for Americans, DGA) sa att kolesterol inte är ett näringsämne som ger anledning till oro, eftersom intaget hos den genomsnittlige amerikanen låg på en lämplig nivå”, säger Jo Ann Carson, PhD, RDN, professor i klinisk näring vid University of Texas Southwestern Medical Center i Dallas och ordförande för AHA:s vetenskapliga rådgivande kommitté som utarbetade rekommendationen, till theheart.org | Medscape Cardiology.

”Vi tittade på observationsstudier och andra studier som kontrollerar variabler, och även om resultaten av de olika studierna säkert är varierande, när man backar tillbaka och tittar på den stora bilden, säger det att kolesterol i kosten spelar roll”, sade hon.

”Om människor följer ett hälsosamt kostmönster för hjärtat, till exempel medelhavsdieten eller DASH-dieten (Dietary Approaches to Stop Hypertension), där tallriken är halvfull med frukt och grönsaker som inte är indränkta i animaliska livsmedel, kommer du att hålla ditt kolesterol i kosten inom det lämpliga intervallet och jämförbart med vad den genomsnittlige amerikanen äter i dag”, tillade Carson.

Rådgivningen publicerades online den 16 december i tidskriften Circulation.

Kontroversiell fråga

Historiskt sett var det råd som erbjöds i näringsriktlinjerna för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar (CVD) att begränsa kolesterol i kosten. Men samtida riktlinjer för minskning av risken för CVD, inklusive AHA/ACC Lifestyle Guidelines for Cardiovascular Risk Reduction från 2013 och de samhällsövergripande riktlinjerna för kolesterolhantering från 2018 innehöll inga specifika begränsningar av kolesterolkonsumtionen.

Och även om ACC/AHA:s riktlinjer för primärprevention av kardiovaskulära sjukdomar från 2019 uppgav att ”minskade mängder kolesterol och natrium kan vara fördelaktigt för att minska risken för aterosklerotisk CVD” föreslogs inga specifika parametrar. På samma sätt innehöll inte DGA 2015-2020 några gränser för hur mycket kolesterol som kan konsumeras.

De ”inkonsekvenser i evidensbasen” har lett till den kontroversiella frågan om huruvida kolesterol i kosten bör vara ett ”mål för CVD-prevention och hantering”, konstaterade författarna.

Efter offentliggörandet av 2015 års DGA ”började vissa individer att gå ”svinmässigt” och äta sex ägg per dag, och vi fick frågor om huruvida kolesterol i kosten spelar någon roll”, berättade Carson.

Den vetenskapliga rådgivande kommittén granskade därför viktiga studier samt ”metodologiska frågor som bidrar till den fortsatta kontroversen i detta ämne, inklusive frågor om äggintagets påverkan”.”

Högre kostvanor

För att fastställa hur mycket och vilka typer av kolesterol amerikanerna konsumerar vände sig forskarna till National Health and Nutrition Examination Surveys (NHANES), där man fann att det genomsnittliga kolesterolintaget hos amerikanska vuxna i åldern 20 år eller äldre var 293 mg/dag.

Den genomsnittliga mängden kolesterol i kosten som amerikaner konsumerar är ”mindre än 300 mg per dag, men det finns en hel rad människor som konsumerar mer eller mindre än genomsnittet”, konstaterade Carson.

Kött var den vanligaste källan till kolesterol i kosten och bidrog till 42 % av det totala kolesterolintaget. Ägg kom därefter med 25 %, och fullkornsprodukter och fullfeta mejeriprodukter bidrog med resten.

Evidens om ägg

Teamet granskade 17 prospektiva observationsstudier och konstaterade att resultaten ”inte generellt sett har gett stöd för ett samband mellan kolesterol i kosten och risk för hjärt- och kärlsjukdomar”, och att i vissa studier som fann positiva samband mellan kolesterol i kosten och kolesterol i serum, försvagades sambandet efter justering för andra kovarianter.

Författarna fokuserade sedan på förhållandet mellan äggintag och CVD-risk, eftersom ägg utgör en fjärdedel av kolesterolet i kosten i USA, där ett stort ägg innehåller 186 mg kolesterol.

Eggkonsumtion visade sig inte ha något samband med CVD-risker överlag. Resultaten varierade dock beroende på CVD-subtyp, utan någon ökad risk för stroke eller kranskärlssjukdom med högre äggkonsumtion (utom hos personer med typ 2-diabetes), men högre risk för hjärtsvikt (HF) hos män.

Författarna lyfter fram begränsningar i bevismaterialet. Studier av kolesterol i kosten ”har sträckt sig över en lång tidsperiod, under vilken metoderna inom näringsepidemiologin har förändrats märkbart”. Dessutom kan ”variationer i studiepopulationer motsvara viktiga skillnader i strukturen för förväxlingsfaktorer.”

Interventionsstudier av kolesterol i kosten och risk för hjärt- och kärlsjukdomar har gett ”inkonsekventa” och ”diskrepanta” resultat, som också sannolikt kan tillskrivas resterande förväxlingsfaktorer, konstaterar författarna.

Kolesterol i kosten kontra mättade fetter

De flesta observationsstudier justerade inte för vilken typ av fett som konsumeras, så ”det kan vara svårt att skilja mellan de oberoende effekterna av kolesterol i kosten och typen av fett i kosten”, konstaterar författarna.

Som svar på detta bekymmer identifierade en meta-regressionsanalys av 55 randomiserade, kontrollerade kostinterventionsstudier (som kontrollerade för mättat, enkelomättat och fleromättat fett) ett dos-responsförhållande mellan konsumtion av kolesterol och LDL-kolesterolkoncentrationer.

Slutsatser baserade på resultaten av dessa försök är dock problematiska på grund av de relativt små urvalsstorlekarna.

”Det är viktigt att komma ihåg att när vi inkluderar kolesterol i kosten får vi också mycket mättat fett”, konstaterade Carson.

”Vi vill att människor ska minska det mättade fettet, som är förknippat med fler hjärtsjukdomar och höjer LDL-kolesterolet”, fortsatte hon och konstaterade att AHA:s råd ”inte föreslår fettsnålhet, utan snarare hälsosamma fetter, som mandel, pekannötter, valnötter och avokado och majs- eller sojabönsolja i salladsdressingar”.”

Måttfullhet och hjärthälsosam kost

Rådgivningen rekommenderar att man följer ett kostmönster, t.ex. medelhavs- eller DASH-dieten, som betonar grönsaker, frukt, fullkorn, fettsnåla mejeriprodukter, fjäderfä, fisk, baljväxter, vegetabiliska oljor och nötter och som begränsar salt, rött/bearbetat kött, raffinerade kolhydrater och tillsatt socker.

”Dessa dieter är till sin natur relativt kolesterolfattiga med typiska nivåer som liknar det nuvarande intaget i USA”, kommenterar författarna och tillägger: ”Genom att välja växtbaserade proteinkällor kan man begränsa kolesterolintaget.”

Carson rekommenderar det amerikanska jordbruksdepartementets ChooseMyPlate som en annan vägledning för hälsosam kost.

Och även om rådgivningen inte ger någon numerisk gräns för kolesterol i kosten rekommenderar den ändå att man begränsar intaget av äggulor till ”nuvarande nivåer” – det vill säga att ”friska individer kan inkludera upp till ett helt ägg eller motsvarande dagligen”. Räkor och andra skaldjur är acceptabla när de ingår i en hjärthälsosam kostplan.

Lacto-ovo-vegetarianer ”kan inkludera mer mejeriprodukter och ägg i sin kost, inom ramen för måttlighet” och personer med dyslipidemi, särskilt de som har diabetes mellitus eller riskerar att drabbas av HF, ”bör vara försiktiga när det gäller att konsumera livsmedel som är rika på kolesterol”.”

Äldre normokolesterolemiska patienter kan konsumera upp till två ägg per dag, inom ramen för ett hjärthälsosamt kostmönster.

”A Clear Shift”

I en kommentar till theheart.org | Medscape Cardiology, skriver epidemiologen Deirdre K. Tobias, ScD, Brigham and Women’s Hospital, Boston, Massachusetts, pekade på ett ”tydligt skifte i AHA:s hållning från att rekommendera en kost med lägre kolesterolhalt till att istället anta ett övergripande kostmönster”.”

Effekten är att ”ta bort den negativa uppmärksamheten från specifika näringsämnen som kolesterol, vilket kan vara vilseledande och förvirrande i praktiken”, konstaterade Tobias, som är biträdande professor vid Harvard Medical School och Harvard T.H. Chan School of Public Health och som inte var inblandad i författandet av rådgivningen.

Också kommenterat för theheart.org | Medscape Cardiology, Marc-Andre Cornier, MD, professor i medicin vid avdelningen för endokrinologi, metabolism och diabetes, University of Colorado School of Medicine, Aurora, kallade rådgivningen ”rimlig och ungefär så evidensbaserad som man kan rekommendera”, även om det ”säkert fortfarande finns många osäkerheter på detta område”.”

Cornier, som inte var involverad i rådgivningen, sade att det är viktigt att balansera ”att äta ett hälsosamt mönster för hjärtat men inte tro att man kan ignorera och äta allt kolesterol i kosten som är möjligt.”

Carson, andra författare till AHA:s råd, Tobias och Cornier har inte avslöjat några relevanta ekonomiska relationer.

Cirkulation. Publicerad online 16 december 2019. Rådgivning

För fler Medscape Cardiology-nyheter, gå med oss på Facebook och Twitter