Evaporitmiljö

I varma och torra klimat kan vatten som avdunstar från landlösa sjöar, eller playa, leda till att olika mineraler utvecklas. När sjövattnet avdunstar blir det naturligt berikat med olika lösliga kemikalier som strömmarna för med sig till sjöarna. Dessa kemikalier har erhållits genom vittring och erosion av närliggande bergmaterial. Fortsatt avdunstning koncentrerar dessa kemikalier till den punkt där de fälls ut och ansamlas på sjöarnas botten och stränder som en grupp distinkta mineraler.

Audiotranskription
Här har vi att göra med den fysiska miljön där mineralerna bildas direkt vid jordytan genom den enkla processen med vattenavdunstning. Den evaporitmiljö där mineraler bildas förekommer vanligtvis i regioner där luftfuktigheten är ganska låg, solens temperatur är ganska hög och strömmar som innehåller de nödvändiga lösta grundämnena kan flöda in i sjöar för att berika sjöarna med grundämnen. Om sjön inte har något utlopp kommer den att förlora sitt vatteninnehåll helt enkelt genom avdunstning. De lösta grundämnena, som strömmarna för in i sjön, blir successivt mer och mer koncentrerade och börjar kristallisera ut på sjöns botten eller längs sjöns strandområden.

Dessa evaporitmineraler, som de kallas, är här indelade i två grupper. De som är de alkaliska mineralerna, som innehåller sådana utmärkande mineral som halit, eller vanligt vanligt salt, gips, trona och andra mineral som visas i den första lådan till vänster. Den andra lådan innehåller mineraler som är rika på bor, och detta är boratsamlingen. Mineraler som borax, ett mineral som används som rengöringsmedel, krennerit och bakerit och ulexit är mineraler som typiskt sett är boratmineraler.