Googol

En googol har ingen särskild betydelse inom matematiken. Den är dock användbar vid jämförelser med andra mycket stora mängder, till exempel antalet subatomära partiklar i det synliga universum eller antalet hypotetiska möjligheter i ett schackspel. Kasner använde det för att illustrera skillnaden mellan ett ofattbart stort tal och oändligheten, och i denna roll används det ibland i matematikundervisningen. För att ge en uppfattning om hur stor en googol verkligen är kan man jämföra massan av en elektron, knappt 10-30 kg, med massan av det synliga universum, som uppskattas till mellan 1050 och 1060 kg. Det är ett förhållande i storleksordningen cirka 1080 till 1090, eller högst en tiondels miljarddel av en googol (0,00000001% av en googol).

Carl Sagan påpekade att det totala antalet elementarpartiklar i universum är cirka 1080 (Eddington-talet) och att om hela universum packades med neutroner så att det inte skulle finnas något tomt utrymme någonstans, så skulle det finnas cirka 10128. Han noterade också likheten mellan den andra beräkningen och Archimedes beräkning i The Sand Reckoner. Enligt Archimedes beräkning skulle Aristarchos universum (ungefär 2 ljusår i diameter), om det var helt packat med sand, innehålla 1063 korn. Om dagens mycket större observerbara universum fylldes med sand skulle det ändå bara motsvara 1095 korn. Ytterligare 100 000 observerbara universum fyllda med sand skulle behövas för att göra en googol.

Avvecklingstiden för ett supermassivt svart hål på ungefär 1 galaxmassa (1011 solmassor) på grund av Hawking-strålning är i storleksordningen 10100 år. Därför är värmedöden i ett expanderande universum lägre begränsad till att inträffa minst en googol år i framtiden.