Ditt barns psykiska hälsa

Den psykiska hälsan påverkar hur människor tänker, känner och agerar. Att ta hand om vår psykiska hälsa är lika viktigt som att ha en frisk kropp. Som förälder spelar du en viktig roll för ditt barns psykiska hälsa:

  • Du kan främja en god psykisk hälsa genom de saker du säger och gör och genom den miljö du skapar hemma.
  • Du kan också lära dig om de tidiga tecknen på psykiska hälsoproblem och veta var du kan söka hjälp.

Hur kan jag främja mitt barns psykiska hälsa?

Hjälp barnen att bygga upp starka, omtänksamma relationer:

  • Det är viktigt för barn och ungdomar att ha starka relationer med familj och vänner. Tillbringa lite tid tillsammans varje kväll runt middagsbordet.
  • En betydelsefull person som ständigt är närvarande i ett barns liv spelar en avgörande roll för att hjälpa dem att utveckla motståndskraft. Denna person – ofta en förälder eller annan familjemedlem – är någon som ditt barn tillbringar mycket tid med och vet att de kan vända sig till när de behöver hjälp.
  • Visa dina barn hur man löser problem.

Hjälpa barn och ungdomar att utveckla sin självkänsla, så att de mår bra av sig själva:

  • Visa mycket kärlek och acceptans.
  • Löna dem när de klarar sig bra. Erkänn deras ansträngningar såväl som vad de åstadkommer.
  • Ställ frågor om deras aktiviteter och intressen.
  • Hjälp dem att sätta upp realistiska mål.

Lyssna, och respektera deras känslor:

  • Det är okej för barn och ungdomar att känna sig ledsna eller arga. Uppmuntra dem att prata om hur de känner sig.
  • Håller kommunikationen och samtalet igång genom att ställa frågor och lyssna på ditt barn. Måltiden kan vara en bra tid för samtal.
  • Hjälp ditt barn att hitta någon att prata med om de inte känner sig bekväma med att prata med dig.

Skapa en trygg och positiv hemmiljö:

  • Var uppmärksam på ditt barns medieanvändning, både innehållet och den tid som spenderas på skärmar. Detta inkluderar tv, filmer, internet och spelapparater. Var medveten om vem de kan interagera med på sociala medier och onlinespel.
  • Var försiktig med att diskutera allvarliga familjefrågor – t.ex. ekonomi, äktenskapliga problem eller sjukdom – med dina barn. Barn kan oroa sig för dessa saker.
  • Skapa tid för fysisk aktivitet, lek och familjeaktiviteter.
  • Var en förebild genom att ta hand om din egen psykiska hälsa: Prata om dina känslor. Ta dig tid för saker du tycker om.

I svåra situationer, hjälp barn och ungdomar att lösa problem:

  • Lär ditt barn att slappna av när det känner sig upprört. Det kan handla om att andas djupt, göra något lugnande (till exempel en tyst aktivitet som de tycker om), ta lite tid för sig själv eller gå en promenad.
  • Prata om möjliga lösningar eller idéer för att förbättra en situation och hur man kan få det att hända. Försök att inte ta över.

Hur vanligt är psykiska problem bland barn och unga?

Ett av fem barn och unga i Kanada (20 %) har ett diagnostiserbart psykiskt problem. Exempel är ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder), ångest, depression, missbruk, ätstörningar och inlärningssvårigheter. Många fler barn har mildare men betydande känslomässiga och beteendemässiga problem.

Psykiatriska problem kan drabba ungdomar i alla åldrar. Men vissa situationer kan göra att vissa ungdomar löper större risk, bland annat:

  • En familjehistoria av psykisk ohälsa.
  • Nya invandrare och flyktingar som upplever svåra ekonomiska omständigheter.
  • Inhemska barn och ungdomar som har sämre allmänhälsa, lever i isolerade samhällen och har knappa utbildnings- och arbetsrelaterade möjligheter.
  • LGBTQ-barn och -ungdomar som upplever mobbning och/eller avvisande från sina familjer.
  • Stora förändringar i livet, till exempel flytt till en ny stad eller ny skola, separation eller skilsmässa från en vårdgivare, allvarlig sjukdom eller dödsfall hos en nära släkting eller vän.
  • Fått möta eller bevittna trauma, inklusive missbruk.
  • Substansanvändning.

Tyvärr är det alltför många barn och ungdomar som inte får hjälp tillräckligt tidigt. Psykiska störningar kan hindra barn och ungdomar från att lyckas i skolan, få vänner eller bli oberoende av sina föräldrar. Barn och ungdomar med psykiska störningar kan ha svårt att nå sina utvecklingsmål.

De goda nyheterna är att psykiska störningar går att behandla. Det finns många olika metoder för att hjälpa barn och ungdomar som kämpar med känslomässiga eller psykiska problem. Det är viktigt att få hjälp i ett tidigt skede. Det kan förhindra att problemen blir allvarligare och kan minska den effekt de har på ditt barns utveckling.

Hur vet jag om mitt barn eller min ungdom har psykiska problem?

Alla barn och ungdomar är olika. Om du är orolig för att ditt barn kan ha ett problem ska du titta på om det finns förändringar i deras sätt att tänka, känna eller agera. Psykiska problem kan också leda till fysiska förändringar. Fråga dig själv hur ditt barn klarar sig hemma, i skolan och med vänner.

Förändringar i tänkandet

  • Säger negativa saker om sig själv eller skyller på sig själv för saker utanför deras kontroll.
  • Svårt att koncentrera sig.
  • Frequent negative thoughts.
  • Changes in school performance.

Changes in feelings

  • Reactions or feelings that seem bigger than the situation.
  • Seeming very unhappy, worried, guilty, fearful, irritable, sad, or angry.
  • Feeling helpless, hopeless, lonely or rejected.

Changes in behaviour

  • Wanting to be alone often.
  • Crying easily.
  • Showing less interest in or withdrawing from sports, games or other activities that they normally enjoy.
  • Over-reacting, or sudden outbursts of anger or tears over small incidents.
  • Seeming quieter than usual, less energetic.
  • Trouble relaxing or sleeping.
  • Spending a lot of time daydreaming.
  • Falling back to less mature behaviours.
  • Trouble getting along with friends.

Physical changes

  • Headaches, tummy aches, neck pain, or general aches and pains.
  • Mangel på energi eller att känna sig trött hela tiden.
  • Sömn- eller ätproblem.
  • Troligt mycket energi eller nervösa vanor som att bita på naglarna, vrida håret eller suga på tummen.

Håll dig i minnet: Bara för att du märker en eller flera av dessa förändringar betyder det inte att ditt barn eller din ungdom har ett psykiskt hälsoproblem.

Hur får jag hjälp?

Det finns många sätt att hjälpa ditt barn att uppnå en god psykisk hälsa. Att dela dina bekymmer med läkaren är ett av dem. Prata med ditt barns läkare:

  • Om de beteenden som beskrivs ovan varar ett tag, eller om de stör ditt barns förmåga att fungera;
  • Om du är orolig för ditt barns känslomässiga och mentala hälsa;
  • Om ditt barns beteendemässiga utveckling och känslomässiga hälsa vid varje besök för välbefinnande barn.

If your child or teen talks about suicide or harming themselves, call your doctor or local mental health crisis line right away.

Reviewed by the following CPS committees

  • Mental Health and Developmental Disabilities Committee
  • Public Education Advisory Committee

Last updated: May 2017