Bud Light har större näringsetiketter

Öldrickare kan inte hävda att de är ovetande länge till.

Från och med nästa månad kommer förpackningar med Bud Light att ha framträdande etiketter som visar ölens kalorier och ingredienser samt mängden fett, kolhydrater och protein i en portion.

Bud Light är troligen den första av många att göra detta. Etiketterna är inte lagstadgade, men de stora ölproducenterna kom 2016 överens om att frivilligt redovisa näringsfakta på sina produkter senast 2020.

Många märken, däribland Corona Light, Guinness, Heineken och Coors Light, har redan kalorier och annan näringsinformation på sina flaskor eller förpackningar. Men det är små bokstäver eller gömda på botten av sexpack, och ingredienserna anges inte.

Bud Light valde en stor, svartvit etikett, som liknar de etiketter som krävs av USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet på förpackade livsmedel. Överst på sidan listar Bud Light sina fyra ingredienser: vatten, korn, ris och humle. Under det står kalorierna i en 12-unce flaska eller burk (110) och andra fakta. Bud Light innehåller till exempel 2 procent av den rekommenderade dagliga mängden kolhydrater.

”Vi vill vara transparenta och ge människor det de är vana vid att se”, säger Andy Goeler, vice vd för marknadsföring på Bud Light.

Individuella flaskor och burkar av Bud Light kommer inte att ha de fullständiga etiketterna, men de kommer även fortsättningsvis att ha viss näringsinformation tryckt i liten stil.

Goeler sade att varumärkets forskning visar att särskilt yngre drickare vill veta vad som finns i deras öl.

”De har vuxit upp och är mycket intresserade av ingredienser”, sade han.

Goeler sade att han inte visste när andra märken som ägs av Bud Light-moderbolaget Anheuser-Busch – bland annat Michelob och Stella Artois – skulle införa större näringsetiketter.

Frågan är dock: Kommer sådana etiketter att göra någon skillnad i de val som konsumenterna gör? Åtminstone en studie tyder på att de inte gör det.

Forskare vid Cornell University och Louisiana State University följde upp vad som hände när matgästerna fick menyer med kaloriräkningar. Det visade sig att matgäster som kände till kaloriräkningen beställde förrätter och huvudrätter med lägre kaloriinnehåll, men att kaloriräkningen hade liten inverkan på beställningar av drycker och desserter.

John Cawley, ekonomiprofessor vid Cornell och en av studiens författare, sade att matgästerna tycktes reagera mest på information som de inte redan kände till. De blev förmodligen överraskade av kalorierna i vissa förrätter, till exempel, men kände redan till det allmänna intervallet för ett glas öl eller vin.

Cawley sa att det är talande att en lättöl skulle vara den som är mest tillmötesgående när det gäller ingredienser och näringsinformation. Bud Light’s syskon, Budweiser, har 35 fler kalorier och fyra extra gram kolhydrater, enligt varumärkets webbplats.

I slutändan kan de största förändringarna komma från tillverkarna själva, inte från konsumenterna, säger Cawley. Sedan näringsvärdesdeklarationer först krävdes i början av 1990-talet har företagen tävlat om att se hälsosammare ut eller ta bort oacceptabla ingredienser som transfetter.

”Det är faktiskt den största folkhälsosegern av alla”, sade Cawley.