News & Events

There are five basic types of research studies, each designed to answer different kinds of questions. The five types of studies are discussed below.

1. Case Studies

Case studies look at a single subject (e.g., a child with autism) or a single case (e.g., a classroom for children with autism). Fallstudier används vanligtvis i forskning som beskriver utvecklingen av en individ, grupp eller situation under en tidsperiod för att ge en detaljerad redogörelse för vad som sker i dess verkliga sammanhang.

• Fördelen med en fallstudie är att den gör det möjligt för forskaren att samla in mycket information om en person eller ett fall.
• Nackdelen med en fallstudie är att den information som samlas in om en person eller en liten grupp människor inte utan vidare kan tillämpas eller generaliseras till andra personer eller andra fall i andra situationer eller andra miljöer och därför kan vara av begränsad nytta.

Klicka här för att kolla in ett exempel på en fallstudie.

2. Korrelationsstudier

Korrelationsstudier letar efter ett samband mellan två eller flera variabler, eller saker, som naturligt förekommer i samma miljö. Korrelationsstudier kan inte säga något om orsak och verkan, bara att det finns ett samband mellan två eller flera saker. En studie kan till exempel utformas för att fastställa om det finns ett samband mellan antalet barn med autism i ett visst samhälle och deras födelsemånad.

Figur 1 visar ett stapeldiagram över en studie av antalet barn med autism och födelsemånad. Grafen illustrerar att fler barn med autism föddes under vintermånaderna (november, december och januari) än under sommaren, våren eller hösten.

Och även om denna graf visar ett samband mellan fall av autism i ett samhälle och födelsemånad kan vi inte göra antagandet att en födelsedag på vintern orsakar autism. Kanske har någon annan variabel som vi inte har tagit hänsyn till (t.ex. en sjukdom) en effekt på de två studerade variablerna.

• Fördelen med korrelationsstudier är att mycket information om ett stort antal människor kan samlas in vid en och samma tidpunkt.
• Nackdelen med korrelationsstudier är att det inte går att kontrollera andra faktorer utanför studien som kan påverka forskningen.

Klicka här för att kolla in ett exempel på en korrelationsstudie.

3. Longitudinella studier

Longitudinella studier kan ge oss information om hur människor utvecklas med tiden. Dessa typer av studier följer en grupp människor (kallad kohort) över tid och mäter samma beteende flera gånger. Vi kan till exempel vilja fastställa om barn med autism klarar sig bättre på prestationstester i fristående klassrum än i inkluderande klassrum. Den bästa forskningsdesignen för att besvara denna fråga skulle vara att följa en kohort av barn med autism som tillbringade tid i båda miljöerna.

I figur 2 presenteras denna design med ett linjediagram.

Som framgår av grafen presterade barnen i denna kohort bättre i årskurs 1 och 4 när de befann sig i inkluderande klassrum än i årskurs 2 och 3 när de befann sig i fristående miljöer.

• Fördelen med longitudinella studier är att de gör det möjligt för forskarna att peka ut tidpunkter under utvecklingen då förändringar sker.
• Objektets nackdel med longitudinella studier är att det tar lång tid att genomföra dem. (Observera att i exemplet i figur 2 tog studien fyra år att genomföra.)

Klicka här för att kolla in ett exempel på en longitudinell studie.

4. Experimentella studier

Experimentella studier är kontrollerade så att forskaren manipulerar en variabel för att bestämma dess effekt på andra variabler. Två primära typer av experimentella studier används vid utveckling och testning av interventioner: randomiserad gruppdesign och single-case design.

Den första typen omfattar experimentella gruppdesigns där deltagarna slumpmässigt tilldelas antingen interventionen (experimentgruppen) eller en kontrollgrupp. Kontrollgruppen genomför alla samma steg som experimentgruppen, förutom att de inte får den intervention som undersöks. Om studien är välkontrollerad kan man därför dra slutsatsen att skillnaderna mellan försöks- och kontrollgrupperna i slutet av studien beror på interventionen.

En annan typ av experimentell studie som ofta används inom interventionsforskning är single-case design (SCD). Många studier som rör barn med autism, särskilt de som undersöker beteende- och utbildningsbehandlingar, använder single-case design. I stället för att undersöka skillnader mellan deltagargrupper som får och inte får en intervention, involverar single-case design enskilda deltagare eller ett litet kluster av deltagare som utgör sin egen kontroll för jämförelse. En forskare kan till exempel vara intresserad av att fastställa om ett nytt verktyg för kommunikationsintervention på surfplattor förbättrar kommunikationsförmågan.

• Fördelen med randomiserade experimentella studier är att forskningsdesignen gör det möjligt för forskarna att undersöka orsakssamband.
• Objektets nackdel med en randomiserad experimentell studie är att resultaten inte alltid kan generaliseras till verkligheten. Detta beror på att denna typ av studie saknar autenticitet från den ”verkliga världen”, det vill säga det som sker i en kontrollerad miljö i en studie kan skilja sig mycket från det som kan ske i en verklig miljö, till exempel ett typiskt klassrum.

Klicka här för att kolla in ett exempel på en experimentell studie.

5. Kliniska försöksstudier

Kliniska försöksstudier är en specifik typ av experimentell studie med randomiserade grupper. Kliniska försöksstudier genomförs oftast i medicinska eller andra kliniska miljöer. I likhet med studier med experimentell gruppdesign använder sig kliniska prövningsstudier av en experimentell/kontrollgrupp, där deltagarna slumpmässigt tilldelas att få den experimentella behandlingen (t.ex. ett läkemedel för att behandla symtom på autism) eller en placebo (ett sockerpiller).

I både randomiserade experimentella gruppstudier och kliniska prövningsstudier informeras inte deltagarna om sin grupptillhörighet för att gardera sig mot deltagarnas förväntningar på interventionen eller behandlingen. I väl utformade studier informeras inte heller försöksledarna om grupptilldelningen för att skydda sig mot forskarnas förväntningar på interventionen eller behandlingen. Det vill säga, om deltagarna förväntar sig att bli bättre eftersom de vet att de får behandling, kan det hända att de faktiskt blir bättre, och om forskarna förväntar sig att en intervention ska vara framgångsrik, kan det hända att de uppfattar den som sådan, oavsett om behandlingen faktiskt är effektiv eller inte! Detta oinformerade tillstånd är det som forskare kallar att vara blind för försöksvillkoren. När både deltagare och försökspersoner är oinformerade kallas det för en dubbelblind studie och är ett sätt att säkerställa objektiva resultat.

• Fördelen med kliniska prövningsstudier är att de kan fastställa effektiviteten av en intervention. Detta beror på att interventionen jämförs med ett placebo- eller kontrolltillstånd.
• Nackdelen med kliniska prövningsstudier är densamma som för randomiserade experimentella studier, det vill säga att studiens resultat inte alltid kan generaliseras till en verklig miljö.

Klicka här för att kolla in ett exempel på en klinisk prövningsstudie.

Läsning och tolkning av forskning kan vara en svår uppgift. Men med uthållighet och övning kan du lära dig att bekvämt navigera i vetenskapliga skrifter i syfte att fatta välgrundade behandlingsbeslut för ditt barn. Det här avsnittet är skrivet för att ge dig en grundläggande förståelse för den vetenskapliga modell som ligger till grund för forskningsstudier. Läs OAR:s A Parent’s Guide for Research för mer information.