Saline Infusion Sonohysterography (SIS)

Författare:

Vad är sonohysterografi med saltinfusion (SIS)?

Saltinfusionssonohysterografi (SIS) eller ultraljudsundersökning av livmodern med saltlösning använder en liten mängd saltlösning som förs in i livmodern (eller livmodern), vilket gör att livmoderns slemhinna (endometrium) kan ses tydligt på en ultraljudsundersökning.

”Ultraljud” är den term som används för att skapa bilder eller bilder med hjälp av högfrekventa ljudvågor. Bilderna erhålls med hjälp av en ultraljudstransducer.

Ultraljudstransducer sänder ut högfrekventa ljudvågor som omvandlas till elektriska impulser som ger en rörlig bild av kroppens insida på en skärm.

Varför hänvisar min läkare mig till det här ingreppet?

SIS hjälper till att se om det finns förtjockningar eller små utväxter (polyper) i livmoderslemhinnan som kan ha setts på en tidigare bäckenultraljudsundersökning. SIS kan också utföras för att bedöma den postmenopausala livmoderslemhinnan hos patienter som har postmenopausala blödningar.

Hur förbereder jag mig för en SIS?

Ingen särskild förberedelse krävs. Skanningen görs bäst i samband med att din menstruation avslutas, dag 5-9 i din menstruationscykel. Så det är bäst att ordna din tid enligt dina menstruationsdatum.

Du kommer att bli ombedd att gå på toaletten och tömma din urinblåsa före skanningen. Om du använder en tampong måste du ta bort den. Du kan fortfarande få göra undersökningen om menstruationen just avslutas och blödningen är lätt.

En SIS-undersökning kan inte utföras om du är gravid eller om du har en bäckeninflammatorisk sjukdom. Du måste meddela din remitterande läkare eller personalen där du gör undersökningen om du har något av dessa tillstånd.

Det är en bra idé att bära bekväma kläder som ger lätt åtkomst till den nedre delen av kroppen.

Vad händer under en SIS?

När du har tömt din urinblåsa ombeds du klä av dig från midjan och nedåt och du kan bli ombedd att bära en klänning. Du kommer sedan att bli ombedd att ligga på en undersökningsbädd.

Ett rutinmässigt bäcken- och transvaginalt ultraljud kan utföras före SIS (se InsideRadiology: Transvaginalt ultraljud).

Ett spekulum (ett instrument som används för att hålla slidan öppen så att den kan undersökas) förs sedan in i slidan. En mjuk kateter (ett tunt plaströr) förs försiktigt in genom spekulumet och in i livmodern genom cervix (livmoderhalsen).

Spekulumet avlägsnas sedan medan katetern fortfarande är kvar i livmodern, och en transvaginal ultraljudstransducer förs in i slidan.

Transducern är något större än en tampong och är speciellt formad för att passa bekvämt i slidan. Ett skyddande sterilt sondhölje placeras över transducern och smörjgel appliceras på den för att underlätta införandet.

En liten mängd salin (saltlösning) förs in genom katetern i livmoderhålan. Under och efter saltvatteninjektionen flyttas sedan transducern försiktigt runt medan bilder av livmoderns insida tas.

Saltvätskan i livmodern gör att livmoderslemhinnan kan avbildas tydligt på ultraljudsskärmen och visar eventuella avvikelser i livmoderslemhinnan.

Finns det några efterverkningar av en SIS?

Efter skanningen rinner en liten rännil av vätska från slidan. Detta är den saltvattenvätska som fördes in genom katetern som kommer ut. Den är vanligen lätt blodfärgad och detta kan fortsätta i 24 timmar. Du kanske vill använda ett sanitetsskydd, men du rekommenderas att inte använda tamponger resten av dagen.

De flesta patienter känner sig normala efter skanningen utan några efterverkningar. Vissa patienter kan ha lite obehag i bäckenet (som mild mensvärk), men detta lägger sig efter några minuter upp till kanske en timme eller så, och är mycket ovanligt.

Ett mycket litet antal patienter kan få en viss yrsel på grund av att livmoderhalsen blir något irriterad av katetern. Detta går vanligtvis över inom några minuter och har ingen negativ effekt.

Du kommer i allmänhet att må tillräckligt bra för att köra hem och återuppta normala aktiviteter, till exempel återgå till arbetet.

Hur lång tid tar en SIS?

Hela proceduren tar vanligtvis cirka 30 minuter. Det mesta av denna tid går åt till skanning före och efter det att saltlösningen läggs in i livmodern. Den faktiska tiden som det tar för saltlösningen att sättas in är endast 2-3 minuter.

Vad är riskerna med en SIS?

Scanningen är mycket säker. Den största risken är att en infektion i din livmoder introduceras genom ingreppet. Detta är ytterst ovanligt och behandlas med antibiotika om det inträffar.

Infektion kan visa sig som smärta i bäckenet som inte avtar eller du kan få ett illaluktande vaginalt flytningar.

I detta fall bör du ringa till den klinik där ditt ingrepp utfördes och be att få tala med radiologen som utförde ingreppet, eller gå till din allmänläkare och förklara att du har genomgått ingreppet och beskriva dina symtom. Antibiotika kan då ordineras.

Vad är fördelarna med en SIS?

Insättning av saltlösning i livmodern gör det möjligt att ta mycket tydliga ultraljudsbilder av livmoderslemhinnan, och eventuella avvikelser, såsom förtjockning av livmoderslemhinnan eller polyper, kan lätt ses. Detta hjälper till att vägleda diskussionen mellan dig och din läkare om eventuell ytterligare utredning eller behandling som kan behövas.

Vem utför SIS?

Undersökningen utförs alltid av en specialistläkare, vanligen en radiolog (specialistläkare) eller en obstetriker-sonolog (en förlossningsläkare som är kvalificerad att utföra ultraljudsundersökningar). Specialistläkaren förser din remitterande läkare med en rapport om undersökningen.

Var görs en SIS?

Undersökningen utförs på en röntgenavdelning på ett sjukhus, en privat röntgenpraktik eller på en specialistklinik för obstetrisk och gynekologisk avbildning. Den utförs i avskildhet i ett ultraljudsrum, som kan vara svagt upplyst för att bilderna på ultraljudsmaskinen ska kunna ses tydligt av den person som utför undersökningen.

När kan jag förvänta mig resultaten av min SIS?

Den tid det tar för din läkare att få en skriftlig rapport om undersökningen varierar beroende på:

  • hur brådskande resultatet behövs;
  • undersökningens komplexitet;
  • om det behövs mer information från din läkare innan undersökningen kan tolkas av radiologen;
  • om du har fått tidigare röntgenbilder eller andra medicinska bilder som måste jämföras med den nya undersökningen (detta är ofta fallet om du har en sjukdom eller ett tillstånd som följs för att bedöma dina framsteg);
  • hur rapporten skickas från röntgenanläggningen till din remitterande läkare.

Radiologianläggningen där du får ditt test eller din procedur kommer att kunna tala om för dig när den skriftliga rapporten skickas till din läkare.

Det är viktigt att du diskuterar resultaten med den läkare som remitterat dig, antingen personligen eller per telefon, så att de kan förklara vad resultaten betyder för dig.

*Författaren har ingen intressekonflikt med detta ämne.

Sidan ändrades senast den 31/8/2018.